Som flugorna på socker, som kärleken på film.


Kent - Socker

Illusion is needed to disguise the emptiness within.

/Ann-Kristin a.k.a. A-K, a.k.a A-K47, a.k.a Mini-MJ

Y0!

Tänkte hoppa in här och passa på att skriva lite om min kära vän Nora (hon glömde logga ut från bloggen, hihiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii).

Okej, jag är inte världens bästa på att beskriva hur jag känner för folk jag älskar så mycket, för att jag känner för mycket och jag kan helt enkelt inte få ner det på papper med ord, ord som är otillräckliga. Dessutom skulle jag behöva en evighet på mig för att skriva allt jag tycker om Nora, men jag ger det ett försök; En som är så godhjärtad och förstående som Nora har jag nog aldrig träffat, en som ger precis alla en chans innan hon bestämmer sig för att ogilla dem, en sådan smart person som vägrar att inse det själv, en som man kan prata med för första gången och känna att man känt henne i åratal då konversationen bara flyter på med massa skratt, en sådan sjukt livlig person som bara får hjärtat att le fastän det nyss gråtit, en person som bryr sig så himla mycket om att ge, ge och ge, men skiter fulltsändigt i att få tillbaka, en sådan omtänksam, hjälpsam, givmild, rolig, och insiprerande person som Nora har jag aldrig träffat. Ni ser inte vem hon egentligen är när ni läser hennes blogg, ni ser lite, men inte allt. Kom ihåg detta när ni läser hennes blogg, och ta hennes blogginlägg om hur fruktansvärt ledsen hon blir när hon ser reklam om fattiga barn på allvar, för hon menar verkligen det. Allt hon skriver här på bloggen är så äkta, hon är så äkta, och hennes kärlek är äkta.

Och jag vet att vi kommer vara vänner riktigt länge, jag skriver inte det här för att hon bara är min vän, utan det här är Nora, och jag älskar henne så enormt mycket. Vi irrar inte runt i någon tillfällig fas, vi skriver inte "Best friends 4-ever som om vi vore 14 år gamla, utan vår kärlek är så äkta och vi kommer vara vänner längre fram i livet, aslänge, svårt att förklara alltså, och det är cheesy, but true. Jag älskar dig Nora.  

C-C-C-COMBO BREAKER: Vill bjuda på en låt också, men jag skulle helst vilja ge er en Michael Jackson låt, bara det att jag tror att MJ-freakN #2 redan har skrivit och bjudit på allt som har med MJ att göra, och jag älskar henne ännu mer för det, hee-hee. Nej men den här låten, alltså, MJDFYDJHKSHYUG en av världens finaste låt. Lovar. Ni kommer inte bli besvikna.



Vill länka till min blogg också: http://jagskojarbaraHAHHAHHAHHAHA.blogg.se

“Anyone who falls in love is searching for the missing pieces of themselves. So anyone who's in love gets sad when they think of their lover. It's like stepping back inside a room you have fond memories of, one you haven't seen in a long time.”












Världens finaste låt.








Here I stand head in hand, turn my face to the wall. If she's gone I can't go on, feeling two foot small.

Ska man vara riktigt petig är det inte ens en väg. En sådan har en början och ett slut, den leder från en plats till en annan.

Värd bok.

I once had a boy, or he once had me


Pratat med den charmigaste, trevligaste och klokaste killen på väldigt länge. Synd dock att han bor i Narnia, typ. Men han blev inte mindre fin för det. Snarare tvärtom. Det som är ännu finare är att han bor i Italien och Italien är så himla vackert.

SINGING LA LA LA LA LA IN THE RAAAAAAAIN

Bara för att Anton randomly började sjunga på den och jag var tvungen att lyssna på den och den visade sig vara så himla fin, åhå. Lite smått Narnia-aktigt, eller ja, vilken fantasy-film-serie-ish som helst. Fiiiiiiint. 

Och Anton är i Ungern vilket är ganska coolt egentligen, fast jag kan varken svara på hans SMS, eller skicka egna för det vågar jag inte för har ca 10 kronor kvar på kontantkortet. Nu känns det awfully tomt utan "Godnatt" under nätterna, buhu. Får skicka till mig själv. 

Forever. A. Stone.

You kind of feel embarassed because they ment so, much to you

- Giriga människor
- Tjuriga människor
- Arroganta människor
- Dryga människor
- Människor som låtsas att de inte hör när saker inte låter som de vill
- Ljugande människor
. Okänsliga människor

+ Människor som kommer bakifrån och håller om en
+ Människor som skrattar
+ Människor som ler, till och med när de mår väldigt dåligt
+ Människor som älskar
+ Människor som vill bli älskade
+ Människor som tittar på en med forskande ögon
+ Människor som vinkar

Åhå, fina människor. Det finns fler än vad man kan föreställa sig, faktiskt. Jag känner 3 stycken. Med fina så menar jag rakt genom godhjärtade, vackra fantastiska människor. Så vackra för att de har någonting över sig, skönheten utstrålar och kommer inifrån.

-

Brutalt och fantastiskt vacker musikvideo. Precis varje sekund. 

Kärlek är så fint när man hittar någon som skulle göra faktiskt allting för en, och när man känner detsamma. Kärlek suger när man är den som skulle göra allt och den andra inte lyfta ett finger. Kärlek är äckligt och fult när man älskar någon mer än man någonsin kommer att bli älskad. 


Men man hittar väl den finaste, mest ultimata människan tillslut. Det är bara att stå ut med idioter under tiden.

Told myself that you were right for me; but felt so lonely in your company

Läser, läser, läser. Läser så många böcker samtidigt att det inte får plats med något annat än så fina handlingar i huvudet på mig. Läser, läser och läser lite, lite, lite till. Pluggar gör jag till en viss del. Men läser himla mycket också. Och skriver. Skriver gör jag, åh. 

Haruki Murakamis böcker är så fina, får lite ont i hjärtat. Norweigan wood och nu Fågeln som vrider upp världen. My oh my. Och sedan, läser jag Dan Browns två sista böcker. Jag läser Snabba Kash (mindre fint, kanske) och FUL. Och en bok om hemliga sekter. Och Water For Elephants. Sedan så skriver jag en rysligt hemsk novell. Fan vad fint.

Nu har jag förresten, äntligen, efter så mycket letande nått fram till en fin liten söt dramagrupp/teaterbajs. Nu finns det andra sätt att utrycka känslor på, det är ju också bra. Och ännu bättre, att jag hela tiden hittar nya kamrater. Så skönt att få byta ut alla, förlåt, men det är så skönt. Nytt är skönt. Jag vill att alla jag känt försvinner lite grann. Förutom de jag verkligen älskar, ni får stanna så jättegärna. 

Det har ju blivit så, nu är allt nytt och varje dag ser jag fina och otroligt snälla människor runt omkring och det är helt fantastiskt underbart. Så bra. 

Gråa, mysiga strumpbyxor är också ganska plus. Hmmm.

I wanna move you somewhere, close to ecstasy; I might tell you things, some which you won’t believe. I wanna view the signals, that control your brain, I need a taste, I need your everything


You know you're fucked when dubstep is mainstream

Gick in på Monki med Terese. 

Jag: Öh. Alltså wait. 
Terese: ?
Jag: Det här är ju fan Skream. 
Terese: Va?
Jag: Ja, dubstep. Vad fan. 

Återvänder en vecka senare med okänd person (I don't remember, OK?????)
Jag: Eh... seriously... Bassnectar?

Really? Good for you guys. Good... for... you...

You're a supernova, and I'm a space bound rocketship

So. Idag, för 39 år sedan så föddes för vääääldigt många; en verklig hjälte. Vi har Superman, Spiderman, Batman och alla de där. Fiktioner, serier och ansikten som någon ritat dit. För vissa av oss finns en mer verklig version av alla de combined.

Honestly, handen på hjärtat så går det inte en dag utan att jag lyssnar på Lose Yourself. Det går inte en enda dag utan att jag bara sätter mig ned och tänker på ur hur många situationer han har räddat mig. Det går inte att inte lägga stor vikt på hur mycket han påverkat mig och hur mycket jag behöver något som hans musik för att hålla mig någonstans ovanför en förskräckligt vidrig yta. Inte bara jag. Tusentals tonåringar, vuxna och kanske barn som sitter och nickar med till de väldigt enkla beaten och ler när de hör 'Better go capture this moment and hope it don't pass him'. Jag har gjort det och känner tillräckligt många människor som gjort samma sak. Uppgivna, upprivna människor utan någon förståelse för vad som händer behöver bara 3 stavelser, en röst, ett par ögon, ett hjärta. Så mäktigt. 

Så bra är du. 39 år och damn it, better than ever. So fucking madly in love with you, tack så JÄVLA mycket (måste svära när jag är helt hundra procentigt seriös, blir helt galen då haha, ja). So good. Grattis, grattis and we will meet some day whether you want to or not, haha.

It has been said that time heals all wounds. I do not agree. The wounds remain. In time, the mind, protecting its sanity, covers them with scar tissue, and the pain lessens, but it is never gone.

Den bästa serien i hela världen måste vara Criminal Minds. Så äckligt bra. Spencer är den smartaste människan mansett i någon serie och allting bara är perfekt. Så bra. Tittade mig genom nästan hälften av alla säsonger igår (trots att jag redan sett dem, hm) och ska fortsätta min morgon med att titta på några till. Tröttnar absolut inte. 

1. Criminal Minds
2. Scrubs
3. How I Met Your Mother
4. The Mentalist
5. The Big Bang Theory

1. South Park
2. Family Guy
3. Daria
4. Beavis & Butthead

My oh my vad jag älskar att gräva mig ned i serier. Forever alone, a stone osv. Minus osv. Vad fult det såg ut då.

Anybody who believes that the way to a man's heart is through his stomach flunked geography.

It is better to be beautiful than to be good, but it is better to be good than to be ugly.

Lights

+ Varma jackor
+ Killar/tjejer/djur (?) som erbjuder att låna ut en tröja när man fryser. Mest killar, för de luktar väldigtväldigtväldigt gott.
+ Charmiga skratt, typ "Hiii-hiii-hiii"
+ Frost när man tittar ut under morgonen
+ Helger
+ A
+ Henrik
+ Papper och penna
+ Att prata med sig själv

För att summera veckan som har gått så kan jag väl säga "onödig". Jag har vaknat upp med huvudvärk, somnat med huvudvärk och känt mig allmänt värkig. Aouch. Jag har dock några skämt att dela med mig av. Ehm. 

"Jag fruktar den dagen det inte finns frukt" 
"Vad läskig, läsken ser ut"

Adjö.


Turn away? 'Cause I need you more?


För komplicerat. I need love.

Rasmus

Grattis.
Du är så fin, så min, så vacker, jag älskar dig. Grattis så himla mycket. Så fantastiskt bra att du föddes.

Wanderlust

Wanderlust is a strong desire for or impulse to wander or travel explore the world.

I must find somebody else to hang my hopes on. In fact it’s easier now that you’re not here.

 

Hahah åh ja

Killar är som cigaretter.
Först tänder man på dem, sen suger man av dem, sen fimpar man dem.

Hahahahh. Så accurate. Jag skrattade tills jag grät, typ. För att den stämmer jättefint. Fast eh, suga av de. Usch. Not lady-like. Men fimpa, det är kul.

If you ever had a broken heart, you'll remember it now

Okej. Så. Folk lyssnar på Lady Gaga, Katy Perry och Rihanna. Varför. Varför, när röster som hennes finns? Varför föredrar man stora bröst och hud framför en röst som låter som gud eller dylikt. Hon låter som ljuset i slutet av tunneln. Hon låter som sådana perfekta sommardagar. Hon låter, underbart. Och jag förstår inte hur man kan kalla henne för tjock, stor, fel. Hon är så slående vacker också. Hennes ögon och hon utstrålar skönhet från topp till tå, alltså åh.

Winter must be so cold for the ones with no warm memories

First things first: grattis Terese, sugarplum. Mhm. 


+ The Knife
+ Papaya
+ Water for Elephants (boken, inte filmen, tack)
+ Att sitta på tak
+ Kramar (alltid, alltid kramar)
+ Tystnad
+ Böcker

Calceamentum! Det betyder sko på latin. Hur romantisk och fin är jag inte liksom? Tackar, tackar.
Klicka här, förresten. 


It's just a simple as wiping your ass after you shit

Ibland är jag så sjukt, galet, dum i huvudet. Jag har haft 6 timmar på mig. Att plugga matta. Göra matten. Vara förberedd inför ett prov. Vad gör jag? Sitter och läser, skriver massa saker som ingen lärare kommer att behöva rätta och är en stor idiot. Det verkar som att min omgivning påverkar mig. Man blir en idiot av att umgås med idioter. Fucking cat shit damn holy fucking fuck. 

Ja-a. Så bra det blev.

We're gonna fuel the fire, gonna stoke it up, we're gonna sip this wine and pass the cup. Who needs avenues, who needs reservoirs. Gonna show this town how to kiss these stars.

Jag kommer ihåg en bok jag läste. 'Lola Rose' hette/heter den. Finns säkert fler därute som har läst denna fantastiskt fina bok. Den var så hemskt sorglig och jag läste den när jag gick i femman någon gång. Grejen är den att jag sällan minns böcker jag läser, de måste vara hemskt speciella och minnesvärda. Visst, om någon nämner en bok jag har läst; så kan jag ju berätta lite lätt om handlingen. Men de böcker som jag verkligen slukats av bara poppar upp då och då. Lola Rose är så hemsk, hemsk, hemsk. Så hemsk men ändå fin. Åh. Så sorgligt vacker.


Vakna! med the Voice

Ni. Görr. Mina. Dagar. Åh.

How can you swallow so much sleep?

+ Vakna tidigt på morgonen och inse att man har sovmorgon
+ Krama någon man tycker väldigt mycket om
+ Se vårens första fjäril (hm...)
+ Titta på färgglada löv och tycka om hösten lite mer i alla fall
+ Läsa en riktigt bra bok och läsa den igen utan att den blir tråkig
+ Sova bredvid någon som sover djupt, och bara sitta och röra vid denne
+ Ha inside-jokes med sig själv, ha-ha-ha!
+ Se igelkottar, det känns som att de är väldigt skygga
+ Komma ihåg något man trodde man skulle glömma
+ Att ha gjort alla läxor och lite mer därtill (den känslan är inte så bekant)
+ Lyssna på fina låtar med en massa fint gitarrspelande och munspelande (?)

Värt.

She's got you high and you don't even know yet, she's got you high and you don't even know yet

Yes, oh my god

Jag har tänkt på en grej. Hur alla bara hoppar på stackars Skrillex sådär. "Ööööh, du gör inte dubstep jävla idiot gå och dö öööööh". Han har aldrig riktigt claimat att han gör dubstep, så varför blir alla helt crazy och börjar irritera sig på att han är "mainstream"? Jag hör inte Skrillex inne på H&M eller på radio. Visserligen så är några av hans låtar mer eller mindre bra i folks öron för att han är just Skrillex, men sedan finns det de (vi) som lyssnar på honom för att han gör helt sjuka grejer och unika wob-ljud, hahaha. Hans musik brukar vara mer åt electro house faktiskt, knappt wob alls. Visst har han det klassiska 2step beaten men inte alls i en dub bassline. 

Ja, jag tyckte det var väldigt viktigt att ta upp det haha. Jag älskar musik, nästan all musik och diskuterar mer än gärna allt det där. Visst finn det de som ändå håller vid sin åsikt och tycker att han "suger" men det är snarare avundsjuka skulle jag vilja säga. Men behöver inte tycka om Skrillex för att erkänna att han har talang för musiken han gör. Dessutom är den han coolaste nörden jag sett hahaha. Mhm. 

/Poliktern.

Stars spell out your name like in a science fiction drama. Romance growing like a flower in the summer. You always keep me guessin’, forever my wonder.

Söndagar. 

+ Dricka thé.
+ Komma hem först, kanske.
+ Titta på (500) days of summer.
+ Dricka lite mer thé.
+ Skriva ett brev.
+ Skriva ett till brev.
+ Läsa To Kill a Mockingbird.
+ Lyssna på Mumm-ra.
+ Meditera (yeyeyeyyeyeyeyeyeyeeyeyeyYE!)
+ Räkna ihop lite siffror (blä).
+ Lyssna på Cinema med Benny Bennassi (inte Skrillex remix, nej, nej, nej usch). 

Jag känner hur ont min hals gör och jag mår så fruktansvärt dåligt. Detta är dåligt, eftersom att jag har väldigt mycket studier att ta tag i. Jag. Orkar. Inte. Jo, det gör jag.

Dirty Diana

Simon böjer sig fram för att knyta skorna i trappuppgången. Jag tar tillfället i akt. 
Jag: "That ass..." 
Klassen: ASG.

So, extremly, funny. Thank you. Where is my award? I feel like I deserve one for my X-treme funnyfication. 'Cause truth is; I am very funny. So funny. They should name the worlds funniest man efter me. Name him Nora. Or her. Because I don't wanna be announced as the funniest person in the world, that wouldn't be fun. So yeah.

It's woman's spirit and mood a man has to stimulate in order to make sex interesting. The real lover is the man who can thrill you by touching your head or smiling into your eyes or just staring into space.

Rasmus, Rasmus, Rasmus, Rasmus, Rasmus, fan vad du är fin. Förmodligen den finaste människan jag känner, för att du skiljer dig så ofattbart mycket ifrån alla andra i mina ögon. Sticker ut så mycket, så, mycket. Du är så ögonskön att det gör ont i ögonen. En sådan fin, fin, fin vän. Och jag trodde aldrig att jag kunde sakna dig så mycket. Jag menar. Såg dig sist för en vecka sedan och jag har varit utan dig i mer än 1 vecka förut. Nu känns det helt fruktansvärt jobbigt och jag vill bara hålla om dig. Hålla om hela stora, långa dig. Ligga i din famn, låta dig ligga i min famn (tänk att jag klarar det) och prata med dig. Avbryta mitt i meningar och kyssa fina dig. 

Visserligen så ogillar jag "gullegull"-saker och håller mig ifrån sådant. Men jag saknar dig så mycket att jag inte behöver låtsas ens. Du är så jävla fin och jag tycker om dig så enormt mycket, min kära.

Coca-Cola kids / Jones och Giftet / Havsänglar / Kent

Kent ska släppa en ny platta och ut på vägarna igen, nästa år. Waaaaaah. Lagom underbart. Jag och Erik höll tummarna för att de skulle komma denna sommar men det gjorde de inte. Så. Nästa sommar, vår, vinter. Något. Nu spelar de in alla (utomjordiskt fina) låtarna. Iiiih. 

747 står förresten för en av Kents finaste, finaste, finaste låtar. Tror inte jag har lyssnat på någon Kent låt mer än jag har lyssnat på den, för den är bara så utopiskt vacker. Man blir lugn samtidigt som man vaknar till. Hjshdf. "Lyssnar, stel och fastspänd och när paniken bryter ut ler du svagt och viskar till mig; du är värd att dö för". Ja, 747 är standardkategorin här omkring. Ni vet.

Let's be weird together

I morse när jag vaknade upp så slängdes jag rikt in i en typ, vad säger man, orkan av förnuftsvidriga tankar. Det bara snurrade runt och runt och runt och runt. Innan jag visste ordet av satt jag där och var skräckslagen. Jag kom att tänka på att jag har levt 16 år redan. 16 år. 16 till. Ytterligare 16 år. Sen finns jag kanske inte mer. Och dessa sexton år har känts som två månader. Och jag har inte gjort något än. Jag har bara funnits, precis som de flesta runt mig. Det känns skrämmande och det är obehagligt att veta.

Förstår ni vad jag menar? Det går så fort. Jag är inte rädd för att dö, inte det minsta, konstigt nog. Jag är mest rädd för att inte hinna leva. Det har funnits så många hinder och jag vet inte när jag kommer att få uppleva allt jag bara kan skriva om. Det känns så... åh. Läskigt, bara.


RSS 2.0