747 står förresten för en av Kents finaste, finaste, finaste låtar. Tror inte jag har lyssnat på någon Kent låt mer än jag har lyssnat på den, för den är bara så utopiskt vacker. Man blir lugn samtidigt som man vaknar till. Hjshdf. "Lyssnar, stel och fastspänd och när paniken bryter ut ler du svagt och viskar till mig; du är värd att dö för". Ja, 747 är standardkategorin här omkring. Ni vet.
0