So. Idag, för 39 år sedan så föddes för vääääldigt många; en verklig hjälte. Vi har Superman, Spiderman, Batman och alla de där. Fiktioner, serier och ansikten som någon ritat dit. För vissa av oss finns en mer verklig version av alla de combined.

Honestly, handen på hjärtat så går det inte en dag utan att jag lyssnar på Lose Yourself. Det går inte en enda dag utan att jag bara sätter mig ned och tänker på ur hur många situationer han har räddat mig. Det går inte att inte lägga stor vikt på hur mycket han påverkat mig och hur mycket jag behöver något som hans musik för att hålla mig någonstans ovanför en förskräckligt vidrig yta. Inte bara jag. Tusentals tonåringar, vuxna och kanske barn som sitter och nickar med till de väldigt enkla beaten och ler när de hör 'Better go capture this moment and hope it don't pass him'. Jag har gjort det och känner tillräckligt många människor som gjort samma sak. Uppgivna, upprivna människor utan någon förståelse för vad som händer behöver bara 3 stavelser, en röst, ett par ögon, ett hjärta. Så mäktigt. 

Så bra är du. 39 år och damn it, better than ever. So fucking madly in love with you, tack så JÄVLA mycket (måste svära när jag är helt hundra procentigt seriös, blir helt galen då haha, ja). So good. Grattis, grattis and we will meet some day whether you want to or not, haha.