Jul, midsommar, påsk och dylikt ger jag blotta fan i men ett nytt år är alltid lika spännande. Dels för att jag älskar att samla på mig år och liv, men också för att just 2012 har var konspirationens år. Och vad är mer spännande än konspirationer? Ingenting, typ. Eller ja. Ni fattar. 

Jag vet däremot inte riktigt varför just 2012 lockar så himla mycket. Kanske för att jag läst om det hela i snart tre år och försökt bestämma mig för vad jag ska tro. Fast jag måste medge att jag inte är typen som förlitar mig på gamla skrifter och sådant som har återberättats femtioelva gånger utan uppehåll. Och jag tror defentivt inte att några extra naturkatastrofer kommer att inträffa. Och Jordens undergång år 2012 är det absolut sista jag skulle tro på. Dääääääremot så vill jag väldigt gärna tro att någonting mer själsligt händer. Det låter till och med ännu mindre troligt tycker ni kanske men jag vet inte. 

Någon års-resumé tänker jag absolut inte att ploga mig genom. Dels för att jag helst glömmer bort 2011 och alla åren innan, men också för att jag inte orkar då jag vet att det är ganska ointressant. Istället så vill jag tacka min fina (bästaste bästa) vän AK för allt underbart hon gjort för mig och för den bästa vännen hon är och hon tar hem priset för årets människa, lätt. Mer finns inte att tillägga, tyvärr eller lyckligtvis, jag vet inte. 

Jag önskar precis varje människa på denna fina (hemska) Jord ett gott nytt år, även om det nya året antingen har anlänt eller inte anländer förrän senare in på våren (olika tidsräkningar ni vet). Jag önskar mat på bordet åt alla, även om det är rätt ut sagt omöjligt. Jag önskar vapenvila överallt, även om det tillhör mirakel-kategorin. Jag önskar mer åt de fattiga och ödmjukhet åt de rika. Jag önskar liksom så mycket som aldrig kommer att hända, men det skadar aldrig att önska.