You must stay drunk on writing so reality cannot destroy you. ~ Ray Bradbury

Jag tror att jag talar för alla författare när jag säger att vi skriver bäst när vi är på vippen att hoppa framför ett tåg eller överdosera någonting. När jag mår som allra värst så får jag ut allting helt korrekt och läser sedan det för att förstå lite mer. I form av noveller, halvfärdiga romaner, fantasyberättelser, det spelar nästan ingen större roll. Och de blir inte bara deprimerande, de fylls med lycka, ilska och allt sådant mänskligt. Det är skönt att kunna klä sina känslor med ord, formulera känslor som varken är ord, prylar eller någonting att ta i. 

Är glad över att ha ett skrivar-flöde, jag behöver inte känna mig vidare förvirrad över vad jag känner. Det finns på papper, för det mesta.

A dress that zips up the back will bring a husband and wife together.

Det gör ganska ont att tänka på kläder igen. Omöjligt att få tag på sådant om man inte har något att byta det med; d.v.s pengar. Och allt ovanstående kommer från Zara, COS och Acne. Det var väldigt länge sedan jag tittade på kläder så, fast sen går det ju inte att undvika. 

Men försvinn inte för det. Jag antar att ca 90% av er som läser (eller 100%, vill inte vara en daredevil och chansa bara sådär ni vet) inte är intresserade av att läsa kläder här. Finns många andra som sköter den biten. Och jag har inte blivit vidare intresserad av att skriva om kläder, jag har hellre på mig de och köper de. Dessutom så vet jag inte hur man skriver om kläder. Eller hur man visar upp sina kläder. För att vara riktigt arrogant så måste jag erkänna att jag tycker att alla typer av kläder passar mig ganska utmärkt med tanke på min kroppstyp, vilket gör att jag inte lägger större vikt på om de är tighta, oversized eller någonting däremellan. Så länge det får hjärtat att hoppa över ett slag eller två så. Helst ett slag, annars är det nog en hälsofara. 

Jag måste dock medge att jag är sådär riktigt kräsen när det gäller att tycka att andra klär sig snyggt. Svart, vitt, någon riktigt stark färg (kombinerat med svartsvartsvartsvartsvart) är det absolut bästa. Och helst inte för mycket tryck på kläderna. Inte överflöd av detaljer. En enkel detalj eller två som gör att klädesplagget inte ser tråkigt ut. 

Minimalism är helt perfekt när det kommer till kläder, åh. 
Det känns helt absolut fel att skriva ett inlägg som denna, nästan straffbart. Nu slutar vi. Första (eller kanske fjärde) och sista gången, hejdå.