Åh jag längtar så mycket, mer, mest till Kents nya platta. Inte för att jag tröttnar på alla album som redan finns och som hänger runt, utan jag vill höra nytt och känna att det fortfarande finns saker som exhalterar mig sådär. Förstå, att självaste Kent, som alla påstår är världens "emo-band" och "dystra" kan göra mig så glad. Så glad, glad, glad. 

Just nu längtar jag mest till att ta den där jäkla studenten, slänga mig ut ur Sverige och resa i all evighet. Eller så längtar jag till att bo alldeles ensam någonstans väldigt avlägset. Eller så längtar jag till att bo med någon jag tycker om tillräckligt mycket för att kunna spendera dagar ut och in med denne, någonstans mitt i någon storstad. Ni vet, sådana drömmar man har när man är 16 år och som man tänker "Vad fan?" om när man är 56? Ungefär så. 

En natt drömde jag att jag var en banan. Slutsats: jag äter för många bananer. Hm. 
Sen så har jag glömt att läsa ut böcker som man skulle ha läst i skolan. Slutsats: jag läser för mycket annat. 
Mitt hår börjar bli tjockare. Slutsats: jag vill inte färga det lila då